Lofotenexpedition 2013
22/6 Midsommardagen
Vi gav oss av på vår långa resa. Vi hade bestämt att möta
upp de andra Husbilsvännerna senare på rutten.
Vi hade en 60-årsuppvaktning i Umeå den 12:e juli och ville därför börja resan
i motsatt riktning mot de andra och ta kustvägen när vi reste hemåt.
Vår första övernattning bestämdes till att bli vid
Helvetsfallet, några mil norr om Orsa. När vi kom fram regnade det så vi
bestämde oss för att invänta att skuren skulle gå över innan vi påbörjade
vandringen ner till fallet. Efter en timme insåg vi att regnet inte skulle ge
med sig så vi grävde upp regnställen och gummistövlarna från garaget och gav
oss av. Efter en klättring nedåt över stock och sten kom vi fram till det
mäktiga fallet och ravinen. Uppfärden gick faktiskt lättare och vi kunde äta
vår middag och sova skönt på parkeringsplatsen.
Kostenlos. 1 mygga.
23/6 Nästa stop blev Arvesund, på Storsjöns västra sida. Det
är ett jättefint ställe som är hemmahamn för Storsjöns enda ångbåt som drivs av
en intresseförening. Vid hamnen finns ett vandrarhem, café och ett intressant
museum som visar många saker från gamla tider och speciell tom hur livet runt Storsjön kunde te sig förr.
50 kr/natt plus 50 för el. 0 myggor.
24/6 En kort bit efter att vi lämnat Arvesund kom vi förbi
skyltar om Mus-Olles Museum i Ytterån. Det var vi förstås tvungna att besöka.
Oj,oj, oj, vad den mannen kunde samla! Här ligger min grissamling i lä. Kul att
se. I MHCS’s ställplatskatalog hade vi
hittat en ställplats som såg trevlig ut. Den heter Badviken och låg 1 mil söder
om Vilhelmina. En lugn och tyst plats vid en badsjö(eller rättare sagt en del
av Ångermanälven) där vi blev åskådare till en kille som skulle surfa med hjälp
av en nyinköpt drake. Efter att, efter mycket besvär och med en regnskur i
huvudet samt lån av skruvmejsel av oss, fått sin skärm ihopmonterad, mojnade
vindet. Han plaskade runt ett tag med draken efter sig i vattnet men fick sedan
ge upp. Vi trodde att vi skulle kunna se solnedgången, kvällen var fantastiskt,
men insåg snart att solen ju inte gick ner. Vi gav upp och lade oss och somnade
skönt till ljudet av smålomar och andra sjöfåglar.
Kostenlos. 28 myggor
och 79 knott.
25/6 På vår färd vidare fanns det inga tvivel om att vi var
i Norrland. Långa sträckor utan en bil och för att ge oss sista beviset fick vi
stanna för två renar som gick över en bro. De hade nog bestämt sig för att
vattnet var för kallt för att simma över. Sista natten innan vi skulle stråla
samman med de andra spenderade vi i Arvidsjaur och på Camp Gielas. En rejäl
dusch samt fyllning och tömning stod på schemat. Vädret var oss nådigt och vi
kunde sitta ute resten av dagen. Innan vi checkade in på campingen hittade vi
en firma som gav oss lite service. Vi behövde hjälp med att byta en säkring (som
visade sig bli två) och fick hjälp direkt. När Lasse skulle betala utspelade
sig följande repliker:
-
Lasse – vad vill Du ha för hjälpen och säkringarna?
-
Chefen – tja, ge mig en 50-lapp till kaffe
-
Lasse – här har Du 70 kronor till kaffet
-
Chefen – Du är söderifrån, eller hur?
-
Lasse – ja, från Enköping
-
Chefen – hade Du varit härifrån hade Du sagt ’’detta
ska’ Du väl int ha någe för’’
240 kronor. 4 myggor, 93 knott, 15 bromsar
26/6. Mot Luleå, närmare bestämt till Gammelstaden och
Kyrkbyn. Vi tog en genväg för att nå Gammelstaden norrifrån och trodde att där
fanns en bro över Lule Älv men det visade sig vara en färja. Vis av tidigare
skada gick Lasse ur bilen för att kolla om markfrigången skulle räcka till för
att köra ombord på färjan men kom skakandes på huvudet tillbaka till bilen. Det
fick bli en rundkörning i stället. Gammelstaden och Kyrkbyn var trevligt att
strosa runt i en stund och vädret var fantastiskt fint. Här mötte vi upp med
Anita och Bengt som hade kommit överens med några av de andra resenärerna att
vi skulle natta på Bodens Camping. Det blev ändå så att några stannade i Luleå
men 4 bilar stannade i Boden. Vädret var fint och vi kunde duka långbord och
äta ute.
260 kronor, några mygg, 200 knott och 45 bromsar.
27/6 Vaknade till åska och häftigt regn. Regnet slutade
klockan 8 men det var fortfarande molnigt. Vi gav oss av för att delta i en
guidad tur på Rödbergsfortet, ett av 5 fort (tillsammans kallat Bodens
fästning) som omger Boden och som nu är behållet som museum. En trevlig och gemytlig
norrlänning var vår guide och han berättade massor om byggningen av, och livet
i, fortet för de militärer som tjänstgjorde där under sin militärtjänstgöring.
Vi stannade en liten stund i Jokkmokk men for sedan vidare
till vårt nästa nattläger som var på parkeringen vid Dundrets skidanläggning i
Gällivare. Det regnade sista biten och fortsatte att vara fuktigt och trist.
Kostenlos och antagligen en massa mygg fast vi var inte ute
och attraherade dem.
28/6 Vaknade till regn även denna morgon. Regn och dugg
rådde hela tiden vi besökte Jukkasjärvi och såg hur Ice Hotel ser ut på
sommaren, d.v.s inte alls men vi såg ett isblock. Kyrkan var väldigt fin med 3
altartavlor av Bror Hjort. I Kiruna var det festival så hela staden var
förfulad med karuseller och marknadsstånd. Kul i alla fall att ha sett staden
nu, nästa gång ligger den troligen på ett annat ställe.
Vi for vidare till Abisko för att övernatta. Under resans
gång blev vädret bättre och bättre och vid framkomsten till ställplatsen vid
Abisko Turiststation kom solen fram. Vi hann med en promenad på Kungsleden (ca 150 meter ), en mindre
promenad på en stig som ledde till ett sameviste samt ett samlingsmöte med alla
10 bilar om hur resan fortskrider in i Norge och till Lofoten.
Kostenlos och några mygg (Lasse tyckte att de var många men
de var inte på mig)
29/6 Så kom vi äntligen in i Norge via Narviksvägen. Vi åkte
inte in till Narvik utan fortsatte till Harstad där vi kommit överens med de
andra att träffas vid ett historiskt centrum med en gammal kyrka och
Adolfkanonen i närheten. Vi hade hoppats att kunna stanna och övernatta där men
stora röda skyltar talade om för oss att vi (husbilar) inte fick stå där över
natten. Gösta hade dock, via turistbyrån, fått veta att vi alla fick plats på
en parkeringsplats vid Folkets Hus. Men innan vi åkte dit var vi några som
följde med på en guidad tur till Adolfkanonen. Den var byggd av tyskarna under
2:a världskriget för att ge alliansen på moppe om de igen (de lyckades 1940 men
drog sig tillbaka) skulle försöka avhysa tyskarna från Norge. Igen en av
krigets vansinnigheter som har kostat en förmögenhet men, som tur var, aldrig
används. Bortsett från det så var det en imponerande pjäs som kunde avfyra
granater väldigt långt. Vädret var oss igen nådigt och vi kunde duka långbord
och äta tillsammans.
Kostenlos och inga mygg bara några bromsar.
30/6 Från Harstad for vi iväg till nästa övernattning som
skulle vara i Stokmarkenes. Resan dit var storslagen och vacker. Fjordarna och
bergen var helt osannolikt vackra och precis så som vi hade föreställt oss det.
Kvällen innan hade det bokats 10 platser på en camping via telefon. Vid
framkomsten visade det sig dock att det var den sunkigaste campingen någon hade
upplevt men som tur var fanns det ett trevligt alternativ mitt i byn och nära
vattnet. Här tänkte vi invänta midnattssolen för vädret var väldigt fint. Vi
försökte i det längsta men solen gick ner bakom ett berg vid 23.15-tiden.
250 NOK och små knott anföll på kvällen och natten.
1/7 Det var tänkt att vi skulle ta en färja från Melbu till
Fiskeböl över till själva Lofoten men snöret drogs framför vår bil. Vi ville
inte vänta på nästa färja utan körde runt i stället. Det tog några extra timmar
men vägen var nu ännu vackrare än de vi tidigare hade åkt. Det fanns också ett
antal tunnlar, den längsta 6,4
km , som vi passerade. Vi hade en trasig lampa som många
av de mötande bilisterna lät oss veta genom ett antal blinkningar så när vi kom
till Svolvaer uppsökte vi en verkstad som raskt hjälpte oss att byta lampa. Vi
for till den överenskomna träffpunkten och eftersom vi var lite tidiga gick vi
till en restaurang och åt en jättegod räkmacka som lunch. Efter lite
diskussioner vid träffpunkten gav vi oss av till Hovsund, ett ställe där vi
hade fått veta att midnattssolen definitivt skulle skina om vädret var fint. Vi
åt en god grillad middag och förrätten var smörstekta makrillfileer som vi hade
fått av Sven-Arne och som han hade fiskat upp kvällen innan. Gott! Vädret var
fint och vi upplevde midnattssolen framtill ca. 0115. Det är ett fantastiskt
fenomen och vi upptäckte alla att vi inte var trötta alls. Vi introducerade
tärningsspelet 30 till ett antal av Husbilsvännerna under tiden vi väntade på
midnattssolen. Det blev populärt och det blir nog fler som inhandlar tärningar
så småningom.
150 NOK och lite knott och mygg framåt kvällen.
2/7 Vi som åkte runt i stället för att ta färjan hade lite
att ta igen så Lasse och jag åkte tillbaka till Kabelvåg för att se ordentligt
på Lofotenmuséet, Akvariet och Espolin-galleriet. Efter detta åkte vi till
Henningvaer, beskrivet som Lofotens Venedig. Det var svårt att hitta parkering
men vi hittade en plats så småningom. Vi förundrades igen över det stora antal
husbilar som körde omkring på Lofoten. Det började att regna när vi kom fram så
vår rundtur blev kortvarig och lite frusen. Den fiskaffär som vi hoppades att
hitta fanns inte. 17 också, det skulle inte bli färsk fisk till middag denna
dag heller. Regnandet fortsatte och vi uppsökte Lyngvaers husbilsplats där vi
satt och beundrade regnet och utsikten tills vi, genomtrötta, gick och lade
oss.
170 NOK och ingen aning om myggsituationen eftersom det
regnade.
3/7 Vaknade till mulet väder men inget regn. När vi kom fram
till Lofotr Vikingamuséum sken nästan solen och vi dök in i vikingarnas värld.
Detta var ett väldigt fint museum, med guidning med hjälp av hörlurar och en
’’pryl’’ som vi riktade mot diverse filmade inslag och föremål och fick oss
till livs mycket av det liv som de personerna levt som hade bebott det 83 meter långa hövdingahus
som en bonde lyckligtvis körde plogen igenom på 80-talet eftersom han använde
en 5 cm
djupare plog än han förut använt. Det fanns också mycket att se på utomhus och
vi lyckades också få plats på vikingabåten som gjorde en tur på fjorden. Dock slapp
vi ro och kunde njuta av rodden utan att jobba. Tyvärr missade vi en konsert i
områdets kyrka som tydligen hade varit väldigt fin.
Kvällens mötesplats var i Hauklandsstrand och vi begav oss
dit på smala vägar. När vi nästan var framme såg vi att det var lite palaver
vid en kurva. Det var en husbil och 2 personbilar som fick backa undan 3 gånger
för att släppa förbi ett antal turistbussar. Som tur var hade vi parkerat lite
passande en bit bort och behövde bara trixa lite fram och tillbaka i en
vägkorsning för att släppa förbi bussarna. Vid framkomsten till platsen där vi
skulle natta möttes vi av en kritvit strand, värdig en Medelhavsstrand, mellan
höga berg och dalar. Betagande var bara förnamnet. Efter installation av oss
och husbilen gick vi en promenad i bergen tillsammans med ett antal får.
Middagen avåts vid långbord tillsammans med de övriga i gänget. Vädret var helt
fantastiskt fint men solen försvann bakom ett berg och det blev genast kyligt
och tröjor, jackor o. dyl. sattes på. Kerstin och Gösta ville ha revansch i
tärningsspelet 30 och det ställde vi förstås upp på.
Kostenlos och inga mygg/knott
4/7 Nu var det dags att bege oss till Å. På vägen dit
besökte vi den lilla byn Vikten där det fanns en glashytta och en
keramikverkstad. Det var en gullig liten by väl värt en omväg. Vägen till Å var
bitvis ganska besvärlig på grund av vägarbeten men gick ändå hyfsat bra. Vi
’’gjorde’’ byn Reine där vi åt lunch och såg den ena vagnen efter den andra
lastad med torkade torskhuvuden fara förbi. Vi fick lära oss att dessa
exporterades till Nigeria där de gör en soppa, kryddad med jordnötter och
chili, av dem. I Å fanns det en stor parkering där vi alla radade upp oss för
natten. Vi gjorde byn och besökte Torrfisksmuséet så nu kan vi allt om torrfisk
och klippfisk och bacalao. Å är den sista byn, med framkomlig väg, på
Moskensöya och Lofoten. Men den hade ingen affär alls och definitivt inte någon
fiskaffär. Korven från frysen fick snabbtinas. Vi promenerade ut till de
yttersta klipporna där och beundrade utsikten och tittade även på Lennart och
Sven-Arne som fiskade. Lite makrill men mest småsej som kastades till måsarna
infångades. Vädret var fint och varmt men vi tittade ändå lite medlidsamt på dom
som satte upp sina tält här för övernattning.
Kostenlos och en del knott framåt kvällen.
5/7 Under natten började det regna häftigt och vi tänkte,
som så många gånger förr, ’’tur att vi inte tältar’’. De som tältade ute på
udden hade det nog inte kul.
Vi åkte tillbaka på de smala och trånga vägarna men hittade
tillbaka till en fiskaffär vi sett på ditvägen. Torskfilé, fiskekakor och krabb-ben
inköptes. Fiskekakorna blev lunch och
torsken och krabb-benen åt vi till middag i Lödingen. Men innan Lödingen
beskökte vi Svolvaer och gick på Krigsminnesmusét. Väldigt intressant och det
blev igen så tydligt, och vad vi glömt, nämligen de mödor norrmännen upplevde
under 2dra världskriget. Vi inköpte också ett halvt kilo räkor direkt från en
räkbåt (till morgondagens middag). Lödingen var ett färjeläge där vi nästa
morgon skulle ta färjan över till Borgnes direkt för fortsättning på E6 och
söderut mot Mo I Rana. Gösta och Kerstin anslöt och vi hade en trevlig kväll
där vi introducerade Pokerpatiens till dem. Under natten började det regna och
blåsa infernaliskt. Då slog min ’’vattenskräck’’ till.
170 NOK, inga mygg men blåst.
6/7 Som sagt – vi åkte runt via Narvik i stället för att ta
färjan. Det tog oss väl en 3-4 timmar extra, men vi hade inte bråttom och
landskapet var fortfarande vackert. Vi klarade oss inte helt utan färja
eftersom E6:an avbryts av vatten en bit söder om Narvik. 260 NOK kostade turen
som tog 25 minuter. Kan någon begripa att en bit av E6 skall kosta! I Sverige
hade det ju varit en vägfärja som tog över.
Nåväl, vi insåg att vi inte skulle orka så mycket längre så vi letade
oss in på en mindre, ’’vit’’ väg i kartboken. Och – en lite ficka, vid en sjö
och mellan två höga, vackra berg öppnade sig. Där skulle vi spendera natten.
Men först avåt vi en middag men en delikat räkmacka till förrätt (alltså
räkorna vi inköpt i Svolvaer dagen före).
Kostenlos och väldigt lugnt. Innan vi gick in förkvällen kom
det lite knott, inga mygg.
7/7 Natten var lugn med regnet öste ner och det blåste
förfärligt. Vi gav oss av mot Mo I Rana och vägen dit gick genom ca 14 tunnlar,
långa och korta. Den längsta var 5 kilometer och ganska smal och mörk. Det känns
läskigt att möta en långtradare i tunnlarna eftersom de tycker, på något sätt,
att de har förtur och åker gärna med hjulen utanför mittmarkeringarna. Några
mil innan man kommer till Mo I Rana och där Polcirkeln går, befinner man sig på
en platå med högsta punkt 692
meter , och där blåste det så det kändes som om vi skulle
blåsa av vägen. Huvva! Vi kontaktade Gösta och Kerstin som vi antog borde vara
någonstans i närheten och det visade sig att de just hade just kommit fram till
Mo I Rana och till en parkering vid Turistbyrån. Vi åkte också dit och vi blev
stående där för natten. En kort promenad i blåsten, middag och ett parti 30 med
Gösta och Kerstin blev det.
I Sverige känns det som om många kommuner säger ’’Oj, vad
många husbilar det börjar bli. Hur skall vi stoppa dom?’’ I Norge (och förstås
i många andra länder i Europa) verkar det i stället som om man resonerar: ’’Oj,
vad många husbilar det börjar bli. Hur skall vi se till att de har det bra och
stannar hos oss och trivs?’’. I Mo I
Rana hade de tagit det ett steg till. Förutom att det var helt okay att stå på
parkeringen över natten, vi fick också en lapp att sätta på bilen som gav oss
fri parkering överallt i staden under ett dygn.
Kostenlos, inga mygg
8/7 Ytterligare en regnig och blåsig natt. Nej, nu hade vi
fått nog, speciellt som vi hörde att vädret var finare på andra sidan bergen,
d.v.s. i Sverige. Vi åkte vidare och gjorde lite stopp i Hemavan och Tärnaby. I
Hemavan hade de ett fint Naturum med tillhörande fjällbotanisk trädgård annars
var mycket stängt och lite öde. Vi noterade att Kungsleden slutade (eller
började – vilket man vill) i Hemavan. Eftersom vi hade gått några meter i
starten i Abisko kunde vi nu göra ett avslut att gå några meter i slutet. De 45
milen däremellan ’’slapp’’ vi.
Kostenlos och knotten svärmade utanför men det var inte läge
att vara ute och låta dem bitas.
9/7 Mot Storuman där vi tittade lite på hemslöjd och
handlade lite. Vi fortsatte ut mot Luspen-öarna och hembygdsgården där. Detta
är omtalat i Guide Michelin som en av de vackraste, besöksvärda platserna i
Sverige och det kunde vi hålla med om. I hembygdsgården hade de just avslutat
veckans tunnbrödsbakning som skulle vara till försäljning dagen efter. Vi
pratade med hon som (eller snarare var det hon som pratade med oss) förestod
gården och fick oss lite historia till livs. I övervåningen fanns det ett fint
museum med gamla saker som berättade om hur folk hade levt i bygden. Vi FICK
köpa en påse tunnbröd om vi lovade att inte säga det till någon.
Vi tittade in i Nordens största träkyrka i Stensele på vår
vidare färd. Denna natt hittade vi en bit timmerväg vid sidan om väg 363 där vi
stannade för natten. Blåbären är mogna! Vi plockade en halv liter och fick både
en dessert och varsin portion till morgonfilen. Blåsigt och kyligt och inget
uteväder.
Kostenlos och några mygg som hittade in till oss i bilen. En
inande mygga är verkligen irriterade på natten.
10/7 Efter en stunds åkande kom vi på att vi kanske skulle
besöka Lycksele Djurpark. Det var fler än vi som hade kommit på den lysande
idén, troligtvis eftersom det inte var något badväder. Det kryllade av
barnfamiljer vid entrén. Vi hittade helt enkelt inget ställe att parkera på
utan gav oss av därifrån. Nu mot Vindeln och Vindelns camping. Det var ett
otroligt fint ställe precis vid en kraftigt forsande del av älven. Vid en kvarn
på området var det konst- och slöjdutställning med sevärda saker. En tre-armad
blomsterhylla inhandlades. Denna kväll skulle vi äta ute för första gången
under denna resa. Hotell Forsen som låg i anslutning till campingen hade en fin
restaurang med mycket god mat. Vi var nästan ensamma där konstigt nog. Vi åt
souvassallad till förrätt och jag tog renfilé och Lasse älgfilé till varmrätt.
Som sagt, gott men ganska dyrt. Man sov väldigt gott till ljudet av forsande
vatten.
220 kronor och inga mygg.
11/7 Mot Umeå. Tog en promenad i centrum och åt en god
kebablunch på torget. Efter detta tog vi en promenad till Gamlia och Västerbottens
museum. Vi fann en fin ställplats i Holmsund, strax utanför Umeå, alldeles vid vattnet och med en fin
badplats, bangolfbana och café. Härligt väder fast lite blåsigt.
Kostenlos och inga mygg.
12/7 Tog en luuugn förmiddag och gav oss sedan av mot
Häradsvägen till Lasses bror som fyllde 60 år. Där följde en trevlig
eftermiddag, ännu trevligare kväll med god mat och dryck och kubbspel till sena
timmen och då myggen började komma.
Kostenlos och lite mygg.
13/7 Fick en frukost värd ett lyxhotell hos Bengt och Karin
och gav oss sedan iväg söderut. Nattplats blev Svartviken, en mil söder om
Sundsvall och som är en popular ställplats till förtret för närmaste
campingplatsen har vi förstått. Förutom att några motorcykelåkare tyckte det
var kul att väcka alla husbilsinnevånare klockan tre på natten så sov vi gott
och fortsatte vår färd söderut.
Kostenlos och inga mygg.
14/7 Vi anlände Stråtjära vid 11-tiden och plockade upp
barnbarnen Leo och Lilja för ytterligare en dygns camping. Vi checkade in vid Silvköparens
camping utanför Sala och hann med både bangolf, bad, grillning och boule innan
vi nattade.
220 kronor och inga mygg.
15/7 Det tog oss 50 minuter att åka från Silvköparen och hem
till Jung. Nu hade vi varit borta i drygt 3 veckor och det kändes skönt att
komma hem!
